Huja! Imorgon är det en stor och pirrig dag i mitt liv!
Hur tusan skall jag kunna sova! Teori prov, preimär och premiär fest. Satan jag måste fixa en bärfis motivering oxå!

Heja mig!

Baaah! Nervositeten som talar. Ah om en timme o 20min har jag utbildningkontroll på körskolan! Med andra ord... ny körlärare o ny bil! HJÄLP! Med tanke på hur katastrofal min senaste körlektion var så känns de hopplöst! Jag vet, jag är fjantig... men liksom asså. Bah jag känner press! Press att prestera bra. Jag gillar inte att ha förväntningar på mig. Varför måste de gå så snabbt. Nej ushi... med förra lektionen i bakhuvudet så lär jag skämma ut mig, totalt! Men å andra sidan, kan jag ju räkna med att jag behöver ta massa fler lektioner, o då blir de glada för då tjänar de pengar!
Men liksom, han måste ju på allvar tro att jag är skitbra som kommit så långt. Snacka om att jag är en besvikelse... ush! Det är med tunga steg jag kommer ta mig till körskolan idag. Gud Hjälpe mig!

Sen, efter körlektionen (om jag överlever, o inte har sprungit hem för att gråta) så ska jag sätta mig en sista gång med teorin. På fredag gäller de jue. Jag ska satsa på att gå igenom alla faserna och verkligen läsa och förstå djupare.


Ibland är jag otroligt weird! Ja menar, igår när vi hade massa publik på repet med bla Peter Settman, så var jag inte alls såhär nervös. Vad är jag för jädra människa? Nee jag ska ta på mig min mogna vuxna roll nu, och vara precis som alla andra. Cool på utsidan men skakande som ett asplöv på insidan.

Adjö!

Färdig repeterad! Idag besökte Peter Settman oss... en i vår ensambel känner han, så han fick komma och ge oss lite tips osv. Fyfan, va bra han var när han skulle ge tips :). Han tyckte att vi var skitbra och duktiga!

Så för fan, missa inte Kaos på Kåken!

Idag kommer en kändis och besöker oss på repetionen. Ah en stor TV profil som jag tycker är asball. Jag kan inte nämna hans namn eftersom de typ ska vara lite hemligt... lr nåt :P jag skriver väll ikväll hur de var och vem han är!

Jädrans vad folk ringer min mor och bokar biljetter... shiet!

Jag har riktig lust att besöka Smultronstället! Jag vill, vill vill! Söndag kväll tror jag att jag är ledig, men såklart repar jag till sent är jag rädd. Jag hatar faktumet att jag vet att jag inte kommer att komma iväg till stället.

Skit i det då!

Smart av mig då! De var ju meningen att jag skulle gå o lägga mig. Men i samma ögonblick som jag klev in i badrummet för att göra mig iordning så upptäcker jag tunikan på golvet. Perfekt, den kan jag ha på mig imorgon! Oups den måste tvättas. Så ja nu sitter jag här o väntar på att den ska bli klar om ca 45min :(.
Under tiden lyssnar jag igenom Beatles musiken som jag lagt in på pappas nya Ipod (sommargåva från hans jobb, sjyst) Beatles har gjort jäkligt många bra låtar, känner igen många från Beatles Medlyt vi gjorde med showskolan förrförra året. Ska nog lägga in några guldkorn på min ipod oxå!

Idag är det min kära vän Veronicas 18års dag! Det ska firas, imorn! Wii en liten utflykt på min replediga dag passar utmärkt!

Dagens repition gick tippentoppen... skulle inte förvåna mig om vi alla värvas av den där "agenten från New York" som annica talar om för att få oss att göra vårat bästa. =P

Jag har mer eller mindre världens absolut värsta ångest inför att jag börjar jobba om snart bara en vecka! Förfan, visserligen behöver jag något att göra, men hallå NU? nu när folk börjar bli lediga. Om de inte var för den sjuktbra lönen så skulle jag nog tackat nej. Men jag älskar ju liksom pengar. Fan!

Dagens lunch spenderades med Sofia... ojoj vad mycket vi hade att snacka om, folk hann liksom komma och äta o gå hem innan vi var klara. Sen teoriade jag... YES jag klarade Repitionsfasen 2ggr :D den är svårare än Slutfasen! Förresten så ringde sjävlaste Hagatrafiskola chefen till mig och ville flytta utbildningskontrollen till nästa vecka. Helt okej för min del, då jag bostavligt hade panik inför morgon dagen.

Nej vi slutar detta inlägget med att kort & gott säga:
Hej då!

Kaos på Kåken!

jag skulle kunna nämna alla namn, men det är säkert inte så intressant. Men jag kan allas namn så det skulle INTE vara ett problem.

Idag ska jag faktiskt ÄNTLIGEN få möta delar ur min ÄLSKADE tyska trupp igen. Det kanske är svårt att för utomståene förklara den kärlek som finns i denna lilla trupp. Fastän jag officielt har slutat med språket tyska så betyder icke det att jag övergivit min trupp. Folk tror alltid att vi pratar tyska när vi ses... men nej nej nej. "Tyskan" är det som fört oss samman, det är icke det som håller oss ihop. Men eftersom vi nu råkar äga allt o alla på tyska så brukar vi ju slänga in lite tyska fraser här o där. "Sehr gut" & "Gemütlich" tex. (stavningen är inte viktig).



I eftermiddag är det alltså dags... :D innan ska jag ägna lite tid åt den dära körskolan som jag har spenderat rätt många timmar på de senaste månaderna. För att klappa mig själv på min sönderbrända axel kan jag skryta om att jag klarade slutfasen 4ggr! Hm repfasen bara en gång men den är liksom dummare!

bilden ovan (nånstans) föreställer delar av den berömda tyska truppen från i våras. Några saknas!

God Morgon! Klockan är 12.38 och jag har varit vaken sedan 6.00 sådär. Så igentligen är de inte morgon. Men i min värld är inte "morgon" en tid utan det är mer en sinnesinställning. Och även fast jag hunnit me lunch osv så känns de som morgon. SKITSAMMA!

Jag är slö... när jag kom intill lägenheten imorse så har jag lyckats halvsomna i soffan flera gånger SKÖNT men aningens läskigt oxå... när kroppen är vaken o man hör ljud men ändå lyckas jag inte få upp ögonen o drabbas då av panik. Kändes som jag sovit i timmar när de i självaverket bara var ca 15min... vilken osis.

Så höll jag på sov nån kvart hit o dit. Lunch var inte att tänka på... för att fixa föda skulle jag ju bli tvungen att tvätta håret o sminka mig. Nej nej, frusen o slö så satte jag mig o glodde på trogna TVn. Strax innan tolv ringer såklart min överbeskyddande moder och påminer mig om att man ska äta. Eh tänkte jag, ja äter senare! Men som den goda människan hon är så erbjuder hon sig (utan att jag nämner de) att köpa med sig lite Donken mat hit :D. Tack då slapp jag det problemet liksom. Ah så vi lunchade lite snabbt här tillsamans. Sen gick hon och lämnade mig med alla tomma kartonger o muggar. TACK! o innan hon stänger dörren efter sig nämner hon vart rengöringsmedlet finns så jag kan tvätta handfatet. Suck!

Nu har jag iaf tvättat mitt hår... borde borsta ut de men det är ju så tråkigt och jobbigt att jag lite smått skiter i de just nu.

Det är obegripligt varmt att sitta med en labtop i knät just nu. Vårat hus är en slags bastu o jag blir alldeles matt bara av att röra mig. Klockan är 21.17 och jag tänker gå ut att sätta mig på ytterdrappan och andas in den (förhoppningsvis) svala luften.

Åhh, ännu en helt underbar kväll i solskenet. Jag mår så fantastiskt bra av allt de här...
idag ar de musikrep, alltså bara massa sång o dans. Vi träffades redan klockan 15.00 för ordentlig genomgång av Cellblock tango... som för övrigt kommer få alla pensionärer i publiken att tappa löständerna. =D
Ah, det har varit en lång TOPPEN DAG!!!

åkte in med mor som ordnade en för henne lång sovmorgon... de fanns tillomed tid över till att platta håret... WOW! Med frisyren på topp kan inget gå fel. Gick till körskolan o klarade ÄNTLIGEN repetionsfasen... en gång iaf. Mer teori rep är att vänta... TVÅ VECKOR KVAR BARA! AHHH!!!!
Sen laddade jag busskort och köpte med mig mat.
Tog bussen ut till husby o var där vid 3.

Nånstans mellan 16 o 19... var jag lite trött... men ingen fara på taket. Mor min hade fixat en god giffel till mig och den gav mig energin tillbaka.

Fick jätte bra tips inför vårt "lilla" musiknummer.... ah Självförtroendet är på TOPP!!!!
Jag bara älskar den här ensambeln... det knyter sig redan i magen eftersom vi inte ska ses imorn... otroligt. Hur ska man överleva utan alla? När detta tar slut kommer jag troligtvis gråta mig till söms varje kväll. Jag mår så jäkla bra att ingenting kan förstöra det. All skit man står ut med under året liksom rinner av en och jag kan ägna all min energi åt det jag verkligen vill. Bara vara mig själv utan att någon ifrågasätter det...

Herregud, vilken underbar repetion, nu saknas bara solen.
Jodu, repat ikväll mellan 18 o 21... äntligen hemma... borde sova såklart men jag måste få ut något mer av livet liksom.

Var hos tandläkaren idag för att ev laga ett litet hål, jag vara panikslagen inför bedövning som jag bad om att få slippa. När jag sedan öppnade munnen så visade sig att det "tänkta" hålet inte var något "hål" som kunde lagas. Puh, vad skönt. Hon sa åt mig att käka flour tabletter... hon fick de att låta som att alla människor gör de? GÖR DE? hursomhelt, flour tabletter är äckligt, men eh vart köper man dom o hur mycke kostar de? Allt för att slippa bedövning!!!

Så, som sagt... jag älskar att repetionerna äntligen är igång. Trivs så jävla bra i de här gänget... helt underbart med ålderskillnaderna och det genuina intresset som alla delar. De bästaste, gladaste amatörerna på jorden. Ah, o det är inte över än som tur va. 25 äre premiär =).


Det är riktigt turligt att jag har de här att göra, för annars skulle jag troligen gå i taket och gå in i en djup depression. Med tanke på allt som hänt de senaste halvåret så skulle ju vem som helst vilja låsa in sig i en garderob. Men inte jag, jag är som lyckligast den här tiden på året när resan dragit igång. =D

Det är riktigt farligt att ta upp ämnet vänskap i bloggar... de är så lätt att glömma bort de "goda" när man i smyg vill dissa det "onda". Jag är lite smått oduglig på vänskap, jag kan inte kasta skit på andra när jag själv är väldigt lat. Det knyter sig väldigt lätt i min mage när jag känner mig som en dålig kompis...! Som nu tex, jag repar varenda kväll i veckan (utom Fredag) och jag vill jätte gärna träffa några vänner... men jag är oduglig på att träffa folk även när jag är ledig. Det är en de ena en de andra. Sen bor jag i skogen och saknar fortf körkort. De är som gjort för att jag inte ska kunna bygga upp vänskapen med de få vänner jag har. SUCK! Jag vet så väl att jag själv måste kämpa om jag vill behålla mina vänner, man kan ju inte sitta och vänta på att folk skall komma till en. JAG VET! I helgen tex blev jag ju bjuden till Annica :), jag blev jätte glad men blev tvungen att tacka nej pga Brittas död osådär att mina föräldrar inte ville skjutsa. Nu känner jag mig så dum, fasen en vän försökte och jag tog inte vara på chansen. Det ska bli bättring, jag vill inte vara en tråkmåns som ingen vill vara med.

Torsdag 7.00 -16.00 fika någon?

RÖRIGT!
Det jag vill komma till är att igår dog Britta. För 3 veckor sen lades hon in på sjukhuset för gallstensproblem. När de opererade henne så upptäckte de en tumör och för knappt två veckor sen fick hon beskedet om att det inte fanns något att göra. De gick för snabbt, så snabbt från besked till avsked. Att vänja sig vid tanken tar tid men nu liksom är hon borta. O ändå vet jag inte hur jag ska förhålla mig. Hon var inte min mormor, hon var min Britta. Det är ju självklart värre för hennes barn och barnbarn. Men jag berörs ändå, hon kommer att fatta oss. Hon var en del av mitt liv, fast med en egen roll. Inte i rollen som mormor utan i en roll som Britta.

Varje sommar från jag var liten till för 4 år sen brukade jag alltid spendera en tid hos Morfar o Britta. Det var de bästa jag visste, o tsm med Brittas barnbarn som var jämnårig med mig så hade vi en toppen tid. Där vi var i stugan vid vättern o badade eller åkte på utflykter. Jag älskade de så mycke så att om jag hade fått välja mellan en vecka i caribien eller en vecka hos morfar o Britta så hade jag valt morfar o Britta. SÅKLART! Ja, jag blir nostalgist... Britta världens godaste människa som alltid ställde upp o fixade. Bakade rosenbröd till oss barn (senast i April) eller fixade extra kyckling ifall vi inte gillade den andra maten. Hon hade alltid tonvis med bullar o kakor... och saft.
Jag vill tacka Britta för allt de, för om jag ska vara lite ärlig så har alltid fikat hos Britta varit godare än de hos mormor (mormor fuskar o köper :P)

Hon gjorde inte mycket väsen av sig, inte de senare åren. Men hon var där och man fick alltid den varmaste kramen man kunde tänka sig, och nog hade hon alltid godis med sig. Hon var som en mormor men ändå inte riktigt. Men jag är så glad att de fungerade... tänk att jag kunde sitta mellan min mormor och min Britta. De var goda vänner och hon o morfar + mormor (o nisse när han levde) umgicks även utanför familje högtiderna. Jag har haft tur, med en stor släkt med massa extra folk.
För fyra år sen dog mormors sambo och nu var de Brittas tur. Hur fan kunde de bli så?
Varför ska människor som alltid varit en självklar till i mitt liv bara försvinna? okej de är kanske inte konstigt. Min mormor lever, min morfar lever men ändå saknas någon som är lika självklar som dem även om hon saknat titel.

Jag va bara tvungen att få ur mig... fast samtidigt inte. Jag är ledsen, jag kommer sakna någon. Men de är ite synd om mig liksom, det är hennes barn o barnbarn som det är mer synd om liksom. Och om Morfar såklart. Vi står liksom lite halvutanför, fast berörs ändå!

Britta- tack för allt!

Otroligt! igår natt kunde jag verkligen inte sova... det var hopplöst/omöjligt. Jag gick o la mig lagom vid 23 tiden. Vred o vände mig... varmt blev de! Jag öppnade fönstret o de blev kyligt. Alltå varmt med täcke och iskallt utan!! Dessutom är de omöjligt att kunna sova när man har nyrakade lena ben...! Pyjamas byxorna liksom "fäster" inte. BLÄ!

Jag blev rätt snart frustrerad men jag vägrade ta reda på vad klockan var... de brukar bara bli stressande. Men när jag legat där och alla tankar upprepat sig ca 73ggr, så hörde jag att någon gick utanför. Pappa som besökte toaletten... då gjorde jag misstaget! Klockan visade sig vara 13.40! NEEEJ! klockan fick inte vara så mycke... jag va bara tvungen att sova! Skulle gå upp 6.00 & dessutom få chansen att köra intill stan på den krokigaste landsvägen som finns. Ska man köra på sådana vägar så måste man vara skärpt... inte trött!

Jag låg där o vred mig i ytterligare några evigheter... FRUSTRATION! o när jag nästan, nästan, nästan trodde att jag var påväg att komma till ro... då börjar de tjuta i ÖRAT! gaaah jag fick nog o förbannad, började skrika o kastade de äckligt varma tecket! "Råkade" väcka min mor lite mitt i frustrationen... jag grät av ilska för att jag inte kunde sova. Hur mycke klockan va när jag tillslut somnade, vet ja inte. Jag hade iaf ställt klockan på 5.45 men vaknade innan, fortfarande på skitdåligt humör o asförbannad för att jag inte ens kunde sova tills klockan ringde. När de sedan var dags att gå upp följde skithumöret med mig och jag mer eller mindre gjorde allting i protest. TRÖTT SOM EN TOK!

satte mig sedan tillslut i bilen och lyckades hitta någon slags "reserv" som höll i sig både på vägen intill stan och under själva körlektionen.

Dagen visade sig bli helt okej, Körläraren tycke jag va bra, och tyckte att ja va så gott som klar liksom, han bokade en dubbellektion och utbildningkontroll om två veckor..! Ja! snabbt går de, lite för snabbt men de kanske bara är att försöka flyta med!

NU sover ögonen halft redan och jag längtar som en galning till sängen. MEN jag ska absolut inte låta mig själv blir sådär utvilad. Nej nej, jag måste somna imorgon kväll eftersom jag på Fredag ska upp 4.00! Så min geniala "SÖMNTAKTIK" är att jag går o lägger mig typ 22.00... men imorgon har jag satt klockan på typ 7.00... jag får absoult inte bli utvilad som sagt. Hm nu får vi bara hoppas att jag lyckas med att lura mig själv o tar kontrollen över de alla vill kontrollera... SÖMNEN!

Zzz...

1 JULI

jag är just nu mer eller mindre oduglig på att blogga, fastän jag har all tid i världen. Nee de händer helt enkelt inte så mycke, fast även om de skulle göra de så orkar jag inte. Slöheten har tagit över... men nu och 20 min framåt är slöheten ledig.

Igår hade jag en underbar dag med min kära vän Veronica, mat o teori stod på shemat. I egenskap av producentens dotter fick jag följa med mor, anki + ankis mamma till myrorna där de skulle inhandlas kläder till Kaos på Kåken. Myrorna är ett jäkla ställe, de finns skit mycke grejer o de vimmlar av olika typer av människor... alltifrån "trendiga fjortisar" till "snåla gubbar".Till mig och min "kockerska outfit" hade de redan hittat kläder och mor min som besökte stationen idag tog hem den så jag fick prova. Den passade prima och var inte alls så hemsk som jag hade räknat med :), skönt :). Den ska bara läggas upp lite så att omvärlden ska få se mina VACKRA bleka ben :). Nu är jag riktigt riktigt sugen på teatern igen.... SÖNDAG <3

I övrigt är de ett stort oros moln i magen min. Halk utbildning på Fredag. Kl 6.00 från stan. Kommer behöva åka hemmifrån vid 5.00!!! Men de är inte att gå upp tidigt som oroar mig, nej de är såklart utbildning och resan upp. Man ska ju tydligen köra en bit var upp... UH läskigt! Dessutom är de en körlärare jag aldrig haft, jag vet inte ens om jag är mogen nog att köra omkring på massa människor! Ja sen äre såklart själva utbildning... att tvärbromsa är ju de värsta jag vet. På köpet är det på IS! HJÄLP! men vafan, nu ska jag låtsas vara sådär moge osv... jag måste ju klara det här. Annars är de farväl körkort och självständighet.

Vet ni? Solen har skinit idag! De har jag inte fattat, jag har liksom inte tittat ut... jag har vant mig vid att de är dåligt väder så man har ju inte tittat ut liksom.

Nej nu äre dags för Jordgubbar, glass och Allsång på Skansen.

Allsång På Skansen + Jordgubbar & Glass = Sommar