Ej uppäten av en älg

Det är så här alltså, jag fick en liten mackapär i julklapp, och med den så kan man sköta precis alla nödvändiga ting som en dator kan. Allting utom att blogga, det är ju litelite dumt men inte livsviktigt.

Men min jul och dagarna fram tills idag har varit övergripande goda. Lite halvt innehållslösa men tron på att jag en dag får åka tillbaka till lovely Kalmar gör att jag överlever.
Jag har iaf fått en hålsslagare i julklapp, jag klassar den som den mest nödvändiga julklappen. På andra plats kommer en ursnygg skrivare till min dator.

Annars har jag blivit insnöad på första Twilight boken, ah jag är en av de andra nu: Olycklig över att leva i verkligheten! En annan sak som jag är lite insöad på är Monty Python, gick en trevlig dokumentär del 1 om dem och nu har jag kommit till den fasen att jag urskilja och lista upp medlemmarna. Eric Idle är min favorit, så det så!

Det går mycket mysigt på TV såhär i mellandagarna. Stjärorna på slottet är lite i segaste laget, men eftersom jag töntat ner mig Tommy Körberg och Siw Malmqvist så ska jag åtminstone försöka följa deras dagar. Men roligast av allt är att de iår också sänder gamla kära Gideon Wahlberg spel i minnernas televison. Iår är de Grabbarna i 57an, vars intro melodi är densamma som melodin vi hade i våran finalsång i somras. De säger att Gideon Wahlberg snor material från sig själv och därför känns de askul att bekanta sig med hanses störa klassiker. Det är helt enkelt kul att lära sig nytt och bekanta sig, fyra delar sänts de i iaf... lätt att jag ska följa.

Nu skulle jag kunna gå och lägga mig, vi får väll se!

God fortsättning

Här sitter jag med en liten sorgsen. Det kan beror mest på att all snö har regnat bort. Snacka om att vakna olycklig, lite som ett hån, haha du fick en vit-jul men nu ska du få känna på smärta.

Vid hade otroliga mängder snö i Rönö igår (på självaste julafton alltså). När vi gav oss iväg mot julfirandet så var hela jävla skiten vitt, vägen, luften, himmlen. Det var underbart, vackert, magiskt. Jag tänkte att detta måste jag fotografera. Men nehe, när jag vaknade upp så rann vattnet utanför mitt fönster. En klump och ett uppvaknade att nu var julen slut och allt spännande likaså.

Annars gillar jag faktiskt juldagen, då får man ju leka med sina julklappar. Lite har jag väll lekt. Fast mest går jag omkring o grubblar och funderar, inte på något särskilt. Men jag har så mycket tid att tänka här ute i skogen, dessvärre kommer jag inte fram till något, jag blir bara djupare och olyckligare. Shit alltså, men jag vill tillbaka till Kalmar.

Smile, Smile

Nu är livet asbra... det är jul om två dagar. Jag har äntligen fått träffa Jonna och jag har klarat min första salstenta. Inte bara klarat den utan jag fick VG! Det är otroligt, mitt första VG på en naturreltaterad uppgift i hela mitt liv.

Egentligen bryr jag mig inte om betyg o så nu när jag går på högskolan. Men åh så kul :)

igen igen

Som sagt jag har "lov" och är grymt uttråkad (redan). Ja, jag skriver helt enkelt många gnälliga blogginlägg flera gånger om dagen. Det är inte friskt jag vet, men skogen är helt enkelt tråkigare än tråkigast.

Men imorgon ska jag intill staden. Det finns som vanligt inga alternativa sätt att ta sig in till staden, så jag får kliva upp innan 7.00 för att åka in med min moder när hon ska till jobbet. Samma gamla visa, jag sittande i en trist etta hela förmiddagen. Bara för att mamma vill ha lite hjälp med handlingen av julmat och nån present till min kusin.

Jag hade tänkt att använda denna utflykt till att träffa min efterlängtade och saknade vän Jonna som nu befinner sig på Svensk mark. Ja de känns ju som att de inte spelar någon roll att vi äntligen bara har ca 2mil emellan oss. Det innebär ändå svårigheter när man ska träffas. Förhoppningsvis så ska jag och väglaget komma överens, för nu har jag varit ifrån Jonna så länge att jag knappt står ut en dag till.

Jag borde typ sova eller nåt, ska ju som sagt upp djävulskt tidigt imorgon. Men den största utmaningen är att försöka tvätta mitt hår, 1)mitt shampo är typ slut 2) jag har inte tvättat det på lite för många dagar

Back

Jag har tydligen glömt hur komplicerat det är att leva i ödemarken. Fan! Jag hatar känslan av att inte själv kunna ta mig och styra som jag vill. Ush för att vara beroende av andra.
Fan för väderprognoser, väglag och maktlöshet!

Ju mer uttråkad desto fler blogginlägg

Det har inte gått långt tid sen förra inlägget. Men nu har de där lugnet och njutandet övergått till tristess. Jag fungerar inte som förr, då tog de åtminstone 3dagar innan jag blev uttråkad.

Jag fryser, det är kallt. Fastän värmen skall vara på här i huset. Det är konstigt de där, under hela november och december har jag inte haft på elementet alls i mitt lilla studentrum. Jag trodde att jag var tålig. Det kanske är att de drar mer i en trävilla?

Mysig vinterlayout va?

I rönö, vackra rönö!

Nu är jag verkligen hemma! Idag har så gott som fallit in i mina gamla "vara-ensam-hemma" vanor! Sovit hur länge som helst, levt på choklad och överblivna chips och absolut inte tvättat håret. Det känns bra, bekant och lugnt :)

Fast de ska inte bli en vana denna gång, nej det var bara idag jag är ensam hemma. Eller de kanske jag är nästa vecka oxå, men det tar vi då!

Jag har lite svårt att vänja mig vid detta lugnet (fastän jag haft de så i 19år), saknar att alltid ha någon att störa eller hitta på nåt trams med. Mamma o Pappa är som herr o fru Grinchen. Inget julpysslande på g, fula julklappspapper och gnäll på den vackra snön. SUCK!

Det är ett otroligt vackert vinterlandskap. Jag har hjälpit pappa att skotta och fastän det satt långt inne så fick jag ett tack! Julgran har han fixat oxå, men han orkade inte pulsa ut i skogen. Det blev helt enkelt årets utegran som får flytta in. Belysningen hade ändå pajat så...men granen och julpyntning blir de på onsdag. Som jag alltid sagt "traditioner är till för att följas"! Men innan de blir gjort så måste tydligen huset städas, och JAG måste hjälpa till. Ush... hade hoppats på lite service men nepp, det är som att man aldrig varit borta!

Goingn home

Här sitter jag och känner mig lite låg och nästintill ledsen. Jag ska åka hem imorgon, hem till min fina familj och vårt fina hus ute i ett vackert vinterland. Det gör mig såklart glad, jag längtar verkligen hem. Men som sagt är de lite nedstämd stämning.

Det är många som åkt hem idag, blir så lätt berörd av att säga hejdå och av att veta att man inte kommer se dem på ca 2 veckor. Fast egentligen är de en baggis, jag har varit ifrån många av de jag älskar mycket längre än så ju.

Jag förlorar faktiskt inget på att åka hem, Kalmar är ju så gott som folktomt på studenter. Men jag gillar staden och folket. Mitt liv här nere i Kalmar är allt och mycket mer än jag vågade hoppas på.

Det kan oxå vara så att nedstämdheten kommer av att jag är nervös. Ja nervös över hemfärden, får jag med mig allt? blir det tåg eller buss? Fick precis höra om Elin och Kajsa som verkar haft en hel del strul på sin väg upp till Dalarna. Går det problemfritt för någon? MIG kanske?

Jag ska nu packa de sista och städa min toalett... sen ska jag försöka sova men de lär ju bli svårt me tanke på alla miljoner tankar om en underbar höst i Kalmar!

Stilla natt, kalla natt

Här har ni en tjej som blivit ett offer för Kalmars tätortstrafiks brister. Hemsidan suger och likaså turerna.
Igår var jag och hade avslutningskväll med Madde & Linn. Jag cyklade inte eftersom väglaget är rätt halt och riskfylld. Jag tyckte det var passande att prova på att ta bussen hem. Innan vi gick ifrån Linn så kollade jag tabellen på hemsidan. Klockan var 23.30 och bussen skulle tydligen gå 23.55.

Ja så det blev såklart att vänta en stund. När de klockan var 23.55 började jag kika ut mot vägen. 00.00 skruvade jag på mig och tänkte att de blir såhär när det är lite halt ute. 00.05 börjar tycka att bussen borde komma, eller kan de hänt en trafikolycka? 00.10 var fan är busshelvetet? Hade varit hemma om jag hade gått istället, men vågar inte gå ifall bussen skulle komma. 00.13 kollar återigen på den krångliga tabellen i busskuren. INSER till min fasa att det endast är på helger som bussen går efter klockan 22.00. Det var onsdag så det var bara för mig att börja knalla hemmåt. Sur och rätt frusen kom jag iaf hem 20min senare. Lägger mig och vill sova, men plötsligt vaknar mina ben upp efter en isdvala och jag börjar frysa något så otroligt att jag behövde linda in dem i en filt.

Med andra ord, ja jag har varit ute dessa dagar. Saknar att cykla men gillar hur ljus världen har blivit. Ska bli skönt att åka hem på lördag så man får njuta av snön ute på landet!

Atjoo, tror jag börjar bli förkyld... det är bussens fel!

Home, sweet home!

Jag längtar så fruktansvärt mycket hem. Hem, hem, hem...! Jag vill prata med mamma, hon kan få mina tankar och känslor till rätta. Jag vill kramas bli tröstad och bekräftad.
Jag vill umgås med pappa, skratta åt en dålig komedi eller diskutera de svenska skidlandslagets misslyckande.

Jag vill hem nu! Det känns som den evighet... onsdag, torsdag, fredag, LÖRDAG!
Dagarna går sakta även om de såklart är fyllda med mycket skoj och skratt.

Jag vill iaf hem till Rönö och till skogen.

Ett vitt Kalmar

Nu är det vitt även i Kalmar.
Den här gången så snöar de inte bara, utan de ligger kvar på backen.
Min stora fråga är om det betyder att cykelsäsongen definitift är över?
Jag ska till antingen Linn eller Madde imorn och jag har ingen större lust att gå.
Fast är det priset jag får betala för snö så är det helklart värt de.

Jag tror att alla Svenskar är så trötta på att drömma om vit jul att de helt enkelt givit upp skriverierna och spådommarna detta år. O se, just iår så verkar de bli vitt :)
Synd att jag växt upp lite och inte vill gå ut själv och leka i snön längre!

Nej nu ska jag slå in ett litet paket till. Det är ju så roligt, vill inte vara klar redan.

Livet leker

Jag tänker inte sätta klockan ikväll, jag tänker ligga i min säng hur länge som helst. Jag tänker inte gå ut på hela dagen, jag tänker inte sminka mig, inte duscha INGENTING.

Imorgon har jag inga krav eller planer, jo jag har bokat tvättstuga. Men skulle jag råka sova till klockan 16.00 så är de skitsamma. Jag kan boka om min tid.

Otroligt... fy fan vad skönt. O om bara fem dagar ska jag få åka hem till min kära mor och far.

Jul, jul... typ

Idag är det jul! Korridorsjulafton iaf :) Vi har pysslat och lagat mat hela dagen. Jag har hackat lök... strongt!

Snart ska vi fixa det sista och sedan sätta oss till bords.

Det blir mitt andra julbord på två dagar, suck jag som inte gillar julbord :P Men med trevligt sällskap, prinskorv och bröd är allt toppen.

Mitt under allt julstök har de snöat oxå, helt fantastiskt. Nu ligger de visserligen ingen snö på backen men de spelar ingen roll när man bor på 4evåningen o ändå inte ser marken :)

GOD JUL!

Stupid

Jag känner att jag tappat livsgnistan lite...
Det är ju fortfarande tenta imorgon men jag har inte pluggat sen lunch. Nu går det säkert ändå inte in något. Jag har lite magklump pga att jag säkert inte lärt mig allt som jag ska. Men samtidigt vet jag under hur jag skulle kunna få in något mer i skallen.

Mitt rum är stökigare än någonsin, därför har jag flytt till Ida. Det ända som saknas här är min säng! Men jag ska försöka röja litelite innan jag somnar, men de mesta tar jag imorn efter tentan. Madde o Linn tänkte nämligen slinka förbi lite.

Det ända jag vill är att ladda för jul.... jag har slagit in några julklappar och pysslat pyttelite.
Fan jag längtar tills imorn typ vid 9 eller 10, då borde jag ju vara klar och ha fått ett grepp om hur de gått. Bra eller inte, spelar ingen roll. Jag vill bara vara klar!

Nu ska jag packa ihop mitt pick o pack o flytta in till mig igen för att kolla mera från nobelbanketten... :)

Klen

Det är faktiskt en av de mest beskrivande orden av mig. KLEN!
Klen i kroppen och sinnet.
Jag tax jätte ont i mina ben, sådär ont så att jag funderar på att ta en ipren. Har jag tränat? Nej!
Jag har pluggat (hårt) och julshoppat med Ida. Jag fick grym ryggvärk efter ett tag när vi var nere på stan, why?

Får jag säga vad en av de bästa sakerna jag vet? Jo det är när man handlar utan att de syns på kontot. Alltså jag har shoppat rätt mycke småskit idag, de brukar ändå bli en stor summa samanlagt. Men nu när jag precis kollade kontoinformationen så såg de inte så lågt ut som jag hade trott. Haha! Här har ni en som får lust att köpa fler julklappar. Jag är galen, fast egentligen välldigt god som helst av allt vill köpa massor av julklappar till andra. Inga kläder eller saker till mig själv. Nej massor med julklappar till min släkt :) Fast jag måste börja tänka lite nu, jag ska typ få med allting hem. Jag är egentligen klar med julklappsinköpen men nu när jag såg kontot så kan jag nog köpa mera.
Jag känner mig liksom skyldig mina föräldrar julklappar. Sen älskar jag dem oxå så... vart vill jag komma?

Risken är att jag har glömt att betala något och kommer på det lagom tills alla pengar är brända! Ops!

Jag borde iaf sova, imorgon är de sita tentapluggsdagen! Inget slösovande här inte.

Övermänniskan

I vissa lägen är jag lite övermodig och tror att jag klarar mer än jag gör.
Tex nu, jag oroar mig inte ett dugg inför morgondagens miljödebatt. Jag borde vara orolig och läsa på mitt inledningsanförande, men neeh jag är cool. Men liksom hallå, de är bara att snacka! Man blir antingen underkänd eller godkänd. Man måste ju vara asdålig för att få U. Jag är inte asdålig på att prata.

Fast de vore kanske bra med lite kött på benen, lite argument i bakfickan så att säga. O de vore ju coolt att kunna inledningen utantill.

Men ne, jag oroar mig inte! Jag är COOL, eller kanske bara dumdristig?!
Här har ni iaf en som är livrädd för tentan på fredag, det är något som jag inte kan snacka bort!

fast man kan blogga en gång till iaf

Nu är det 10min kvar till måndag.

Susan Boyle har hittat till mitt spotify och har fått flytta in under spellistan "musikalmusik".
"I dreamd a dream" är ju så jäklans bra! Även innan hon gjorde den...

Det får mig att vilja sjunga igen, jag vill gå till Karin M och bara sjunga arslet av mig. Hade varit en bra önskning på önskelistan, men de blir lite knöligt att sjunga i Ö-husby en gång i veckan när man bor i Kalmar. o ja tvivlar på att de finns någon lika bra sångpedagog här nere... nej Karin vill jag ha eller Tommy Körberg (även fast han kanske inte ger privatlektioner?)

Aja, en dag...
Man kan ju alltid hoppas att man får en liten trudelutt till sommaren? Fast de går bra ändå, huvudsaken är att jag får vara delaktig i en finalsång :)

Nattugglefån

Här sitter jag mitt fån, klockan är bara 20min från att bli måndag. Jag ska inte sitta rak i ryggen, lyssnande på musikalmusik och pysslande med en powerpoint samtidigt som jag läser 1000bloggar.
Jag borde SOVA!!!

Men jag är ju inte TRÖTT!
Nej, för jag råkade sova gott en timme under eftermiddagen. Jag har nämligen varit mer aktiv i ett kök denna helgen än vad jag har varit under hela mitt liv.
Jag har bakat tre sorters kakor och i ren utmattning och frustration la jag mig på sängen och råkade somna djupt. Bra blev de iaf, och kakorna är mitt egna lilla julprojekt, fast alla kakor användes inte utan mina kära korridorskamrater har haft glädje av mitt styr.

Igår bakade vi tsm, lussebullar så de stod härliga till och vi fixade även ett pepparkakshus.

Förutom att vara huslig så har jag också varit mycket på besök hos min kära vän ute i Funkabo. Först i fredags när de både var plugg och mys, och igårkväll med lite slötittande framför tv. Jag är skyldig Madde en utgång och nog fasiken ska de bli gjort efter den här jävla tentan och innan jul.

Ja tentan ja! Suck, naturaktigaämnen är verkligen inte min grej. O fastän det är mestadels quizfrågor så är jag skrajsen. Man ska ju kunna så otroligt mycket. Men jag ska lägga ner massa energi på det iaf, för sen om jag klarar tentan så behöver jag inte bry mig ett dugg om hållbarutveckling igen, eller jo såklart jag ska rent mänsligt men inte studentigt.

Fast de är klart, ska jag överleva denna intensiva tenta-vecka så kan det vara klokt med sömn, ja de brukar ju underlätta. Så jag ska plocka bort lite kläder från mitt golv, o sen ska jag åtminstone försöka att sova.
9.00 bibloteket imorgon!

Fjortisglad!

Alltså här sitter jag, lilla Ellen i lilla Kalmar med en ömmande arm och ett stort brett leende.
Jag är bra på att se nattsvart ibland! Igår kväll blev jag super deppat, såg allting nattsvart och ville helst av allt gråta i mammas famn.
Idag skuttar jag av lycka och framkallar glädje tårar utan några problem.

Jag vet inte riktigt vad det är, men jag vill definera de som bekräftelse och en oerhörd lycka.
Blir lite störd på att jag alltid måste reagera så starkt på saker o ting, vare sig de är lyckligt eller dåligt. Höga toppar och djupa dalar liksom. Jag måste börja ta livet lite enklare och faktiskt inse att jag har en framtid.

Lätt att säga nu när jag liksom är asglad...!

Förresten handlar det om mer än bekräftelse för mig, det handlar om att återigen få vara med i världens bästa gemenskap, på världens vackraste plats och med världens bästa livskick!

De blir mycket Norrköping i vår och sommar, men de gör inget. Jag älskar att åka tåg :)

Jag vill inte veta

Nu gör det ont, jätte ont i hjärtat och magen!
Det är inte vaccinets fel, det är...
... nej jag kan inte säga.

Åh, jag bara önskar!

Cool

Jag må vara känd för att jag är gnällig, klen och feg. Fast säga vad man vill, jag är tuff när de gäller.

När jag, Carro och Ida kom till vårdcentralen fick jag snabbt stämpeln som den virriga o nojiga som säkert inte skulle veta om jag var höger eller vänsterhänt. Haha, FEL! Jag var stencool medans både Ida o Carro satt brevid mig och var skräckslagna (typ).
Jag kommer in till spruttagaren och slänger av mig min stickade tröja o kavlar upp ärmen på tröjan under. Jag hade fått intrycket av att de skulle gå snabbt som fan. Men nehe, man skulle tydligen småprata och informeras om biverkningar osv...
... jaja sen fick jag iaf sprutan. De känns ju verkligen inte alls när det sticker. Däremot är de faktiskt pyttelite obehagligt när själva vaccinet trycks in. Ah ni vet.
Men smärta, nej inte alls... o tro mig jag skriker varje gång jag sparkar i trösklar.

Jag är en tuffing när de gäller, men jag är trots allt en gnellen.
Min arm är spänd, hela armen och jag inbillar mig dessutom att jag tappat lite känsel.
Nu ska jag sova på saken och förhoppningsvis kommer det endast vara armen jag har att gnälla på imorgon. :)

Frost

Det är mörkt ute
Det är frost på marken
Det ser friskt och härligt ut
Inga starka, kalla vindar
Inget regn som hänger i luften.

Men jag tror det är kallt, askallt! O jag ska cykla till Funkabo. Är jag redo för den chocken? Mitt känns så mysigt just nu, funderar på att tända mina mysiga julljus men jag ska ju faktiskt sticka strax.

Jag har århundradets inköpslista brevid mig, ska försöka ta mig till ICA-maxi senare. Jag har skrivit ner så sjukt mycket att pennan lagt av. Surt, det är ju faktiskt min fin-penna som jag inte skriver snabba anteckningar med.

Nu: På med halsduk, två par vantar och en varm mysig mössa!

Söker inte bekräftelse

Nej men ush. Jag känner mig lite låg, lite sådär låg självkänsla. Det har nämligen gått alldeles för lång tid sen jag stod på en scen och i dessa svackor blir jag alltid lite låg. Jag liksom glömmer hur bra jag var, (skryt?) var jag bra?

Jag har förstått grejen med stora skådespelare, det är en egokick och jag tror att man utvecklar ett bekräftelse behov. Jag är bara så i en liten skala, en pyttig, liten skala! Man är ju trots allt rätt liten på jorden. Frågan är om man ska hålla sig från scenen eller på scenen?
Hah, peace a cake, jag vill stå på scenen.
Sommaren är oviss och det har skärmt mig hela hösten, lätt att jag bara önskar mig en sak i julklapp.

Faktiskt så har jag för mig att jag var bra i somras, ja sången gick bra då. Jag saknar att sjunga man märker liksom att man tappar rösten när man inte sjunger, fast inte Susan Boyle. Jag vill också låta fantastiskt när jag öppnar munnen. Går det att ordna? Ja menar man kan ju operara sig till den perfekta kroppen men inte rösten? Hm jag ska googla på saken!

Jag hatar förresten att se mig själv på film, fast jag vill ju se. Jag vill gärna se de tre senaste spelen jag har medverkar i. Iaf från sommaren 06! :P Men jag vet i katten om jag vågar se sommarens spel tsm me de andra. Det känns så fruktansvärt läskigt och långt borta. Jag har ju absolut ingen aning om hur jag var. Kanske är de bättre att bara förlita sig på alla vänliga ord från folk?

Ne men de kommer nya dagar och chanser. Jag avslutar med ett favorit citat från Winston Churchill "this is not the end, its not even the beginning of the end. But it is perhaps, the end of the beginning"

Becuse i can

Imorgon ska jag prova på den senaste trenden bland Svenskarna. Jag ska vaccinera mig, det är imorgon eller aldrig.
Jag tillhör egentligen gruppen som är anti vaccinet men jag behöver lite action i livet och ser de som en rolig upplevelse. Men som sagt, imorgon eller aldrig!

Innan det ska jag våldgästa en skola och fråga dem hur de arbetar med hållbarutveckling. Ingen sovmorgon alltså :(

Förresten fick jag G på min observations uppgift, har jag riktig tur kanske jag får ett VG när bedömningen genomgår rond två. En annan glad nyhet är att jag har hittat en student som vill köpa mina böcker från delkurs 2, jag är så snäll så jag halverar priset och får då ihop pengarna till böckerna i delkurs 3. studentlitteratur asså, bläh!
En tråkigare nyhet är däremot att spinningen var jobbig, benen vile liksom inte gå runt.

Mina scenskor från i somras var med i TV idag. Mäkta stolt blir man ju av att se sina vänner på tv, och sin vackra hemstad med industrilandskapet. Bra jobbat Alex!