Retorik det behöver jag...

...INTE!
Förlåt om jag låter övermogen eller överkvalifiserad. Men seriöst jag har svårt att förstå vad mer jag kan lära mig om retorik.
Jag har nämligen gått på Kunskapsgymnasiet och i den skolan har man retorik i varannan kurs eftersom de muntliga presentationerna är givande. Det har varit härligt och lärorikt.
Bara under min sista termin gick vi igenom retorik och presentationsteknik i; Svenska C, Engelska C, InfoLay och säkert lite i Filosofin.
Med de inte sagt att jag är den perfekta talaren. Men jag lär ju inte utvecklas mer genom att lära mig hur man lägger upp ett tal. Låt mig få tala istället!

Egentligen kan man ju vända på det, se det positivt och skönt att få ha en fl i något jag kan, det blir enkelt liksom. Men jag är ÖVERMATAD på just retorik. Sen hör det ju till saken att jag har en observatations uppgift som det ligger lite pyrt till med tiden.

Fast alla argument och dyl spelar ändå ingen roll. För jag ska gå på retorik föreläsningen imorgon. Men nu har jag sagt vad jag tycker och tänker.

Have your self a mery little christmas night!

Tända ljus, Tommy Körberg, Lussebulle och en pepparkaka.
Ida gör fina bakgrundsbilder till datorn ala julstämning (i paint) och jag kollar på gamla bilder från förra julen.
Sen tar jag en paus ibland, blundar och njuter. Den bästa tiden på året är här. Sista månaden fram till jul... :)

Att jag måste plugga osv skiter jag i, det kan jag göra imorgon. Nu är det bara jag och julen i en lycklig blandning.

Ledsamt är det förstås att lussebullarna mamma skickade med mig är på väg att ta slut och att de dröjer flera veckor innan jag får äta dem, och ledsamt är det att saffran är dyrt iår så att fattiga studenter kanske inte har råd att baka egna.

Det är så mörkt ute att man kan låtsas att det snöar... sommar kan aldrig slå den här känslan!

Mr Right

Jag drömde om min stora kärlek i natt. Det pirrade ordentligt i magen när jag såg honom. Han var retsam men lite blyg, söt och framknuffad av kompisarna. Det var bekant, kompisarna var ju mina polare oxå, och på nåt underligt sätt var det enklare att prata med dem. Det var trevligt, att möta gamla bekanta och att återuppleva en guldålder.

Att det gått 10 till 9 år märktes inte. Vi var visserligen i Kalmar (o det var ju förvånande) men omgivningen som stämningen var ändå de megastora berget på Kättinge-skolan.
Min första stora kärlek, de var inge tvivel om det. Från första veckan på lekis till den där förödande kvällen på ett klassdisco i 5an. Det fanns bara han i mina tankar och om jag inte hade varit så feg så hade det varit vi för alltid.

Jag samlade ju mod till mig, för det där discot det var då jag skulle ta min chans om det inte var för henne. Min bästa vän, som berättar strax innan discot att hon och han nu var ihop. Jag minns att jag höll minen och sa att jag var kär i en annan. Men det var inte sant, det fanns bara en och jag minns så väl hur jag bröt ihop i mammas famn när jag kom hem. Det var traumatiskt för en 11åring att se sin stora kärlek dansades med sin bästa vän, jag fylls fortfarande av avund och vrede. Jag kom nog aldrig över det och sökte ständigt nya killar att vara sådär hemligt kär i, men de gick inte. Det fanns bara han!

O nu kom det fram igen, i natt i mina drömmar så återupplevde jag pirret och drömmarna om en framtid tsm. Så jag undrar, vad gör han nu? Vart är han?

Okapabel

Idag känner jag mig inte i form för att göra någonting. Det är rätt dumt då jag har miljoners grejer att göra. Men jag bara orkar/vill inte.
Tex borde jag ju skriva klart momentB (som skulle varit inne igår).
Jag bör börja med observationsuppgiften.
Och framförallt behöver jag städa, speciellt mitt badrum.

Men badrummet stinker eftersom det är något slags stopp i mitt duschavlopp... jag är för fjantig för att vilja trycka ner min hand o undersöka vad exakt som tagit stopp. Vet att de tillhör vuxenlivet att undersöka sådanna saker, men jag måste samla mod och det kan ta ytterligare några dagar. Jag kan iaf försöka städa övriga badrummet...
Sen skulle jag ju kunna ducha o så men de blir så blött pga stoppet o så stinker det.

Jag är oduglig men än är det inte försent att ta tag i livet. Hm, jag kan ju börja med att packa upp väskan?

Haha, den som lever får se!

Sleep is everything

Här sitter jag, redo för sängen.
Men nej, jag typ packar. Mentalt iaf, funderar lite på exakt vad jag behöver ha med mig... svårt.
Imorgon går tåget 7.50 och jag är livrädd för att jag inte kommer att fungera imorn bitti.

Jag har gått och skapat mig dåliga vanor genom att ligga o sova till typ 10 varje morgon (förmiddag) de senaste veckorna. Det resulterar ju självklart också i att jag har mycket svårt att sova om kvällarna. Sitter o ugglar framför tvn till halv 12 eller nåt. Mycket dumt!
Jag som alltid varit en morgonmänniska som somnar runt 10 på kvällarna.

Nu ska jag alltså lämna mina söta Kalmar-kamrater. Lite splittrat såklart men jag kommer ju ändå befinna mig här nere rätt mycket mera i framtiden. Typ om 4dagar.

Jag håller på att spricka iaf, vill så gärna krama mamma och bara prataprataprata och få klokaklokakloka råd.
Sen ser jag ju självklart fram emot min tåg resa, i love to åka tåg! :)

Jag vet inte riktigt om jag skäms eller inte. Men jag avbokade mitt spinningpass... Jag har verkligen ingen lust eller ork att gå dit. Stör mig att jag inte har någon mer utförlig ursäkt men så är det.

Jag ska verkligen se till att det inte blir någon vana, nej vanan är ATT träna, inte att inte träna en gång i veckan.

Hejdå!

Behöver en kram

Jag längtar hem!

Önsketänkande

Tudelu!

Idag har min tv-boxer bara bestämt sig för att inte fungera. Därför var jag rätt argsint och tjurig under morgonen. Så idag har jag i princips legat i "köket"s soffa och glott på skidor och annan skit. Iförd pyjamasbyxor. Suck... deppdag? JA!

Men nu sitter jag påklädd för fullt och ska strax cykla iväg till Funkabo där de nalkas filmkväll :)

Åhh, önskar att de kunde snöa lite.

Lyssnar liksom på "hej mitt vinterland"

Alla har vi något att känna orättvisa inför

Ibland får man lite perspektiv på saker och ting.
Igår kom jag på att det var 6år sen min gamla klasskamrat dog. 6år...! det är sjukt!
Jag har samma känsla då som nu, varför just han? Jag tycker det är så fruktansvärt orättvist att han inte fick vara med mer, att hans liv tog slut innan det ens hade börjat. På dessa sex år har det hänt så fruktansvärt mycket.... o då är det enda så mycket kvar!

Jag minns den dagen vi fick beskedet... jag minns hur vi alla hade så mycket att säga till varandra. Alla ville uttrycka sina känslor. På kvällen var vi hemma hos en kompis, vi träffades alltid en gång i veckan för vi hade vårat projekt, vår förening DRIV (kan skriva en inlägg om driv en annan gång, påminn mig! det är en bra historia). Jag vet att vi var utomhus och det var stjärnklart. Vi tänkte på honom hela tiden och vi hade en ficklampa som fick symbolisera ett ljus, sen snurrade vi...
varför minns jag det här?

Neru, nu börjar jag spåra ut, detta dära var inte riktigt poängen med inlägget.
Jag har blivit stor helt enkelt men samtidigt har jag nog aldrig känt mig yngre :)

Ge mig CHOKLAD

Nu är det något allvarligt fel!
Jag är hungrig!
Jag är hungrig 30min efter att ha ätit världens största potion med pomme och 3korvar. Jag som inte ska vistas i köket upptäckte att de blev lite väl mycke pomme, men jag åt kämpade och fick i mig det. Jag var duktig!

Men jag är hungrig, nästan så hungrig att magen skriker. Det måste ju vara nåt fel, att signaler skickas till hjärnan att jag är hungrig fastän jag är/bör vara mätt. De kanske bara ligger lite efter? Om jag väntar ytterligare 30min så kanske signalerna blir rätt?

Eller så går jag och trycker i mig något riktigt onyttigt. Fast de är rätt tomt på sånt. Kanske skulle slänga ihop en havreflarns smet?

Nu tror jag att hungern sakta börjar övergå till mätthet. Halleluja?

"flingor som de virvlar om"

YES! Nu har solen gått ner och det är mörkt. Äntligen får jag tända mina två söta små ljuslyktor (råkade skriva jullyktor först). Det doftar så gott och tillsamans med Tommy Körberg sjungandes O helga natt så kan jag nästan föreställa mig hur snöflingorna faller utanför.

Men det händer ju aldrig, iaf inte inför julen. Snön kommer typ i Mars, lagom tills min födelsdag. Fast o andra sidan kan jag ju inte bara ge mig ut o leka i snön med tanke på att jag bor mitt i centrala Kalmar. Men lite snö hemma kanske? Jag vill ha snö! Nån belöning ska man väll ha för att mann bor i norden och Sverige?

Men julmusiken spelas iaf, och kommer så göras till jul. Har man väl börjat går det inte att sluta. Det vill man inte heller, för julmusik är så bra. Det finns upptempo låtar, lugna vackra ballader, det finns myspys låtar och dansglada "nu är de jul igen, ja nu är de jul igen..." eller mössens julafton. Min spellista är en blandning av allt helt enkelt, så länge det inger en varm julkänsla inombords så blir jag lycklig. Nu blev det, "tipp tapp, tippetippe..."
Jag längtar egentligen inte tills själva julafton, jag längtar till December. Då man liksom till 100% får ägna dig åt att leta julklappar och vara euforiska och glad. Nu är de inte riktigt så... vore ju surt om allt bak, stök och inhandlade var klart innan första advent eller hur? Men ladda kan man ändå. O planera med sina korridorskamrater vad som ska ske på korridorens egna julafton den 12dec :)
Fan de är ju en hel månad dit?

Jag o mina kumpaner Linn och Madelene har kommit fram till att vi tänker SKITA i Mats alla piss föreläsningar. Det betyder att de blir många "fria-dagar" som ska ägnas åt självstudier. Fast jag är sämst på att plugga själv 2veckor innan inlämning så jag jobbar förespårkar hela tiden att vi ska jobba tsm. O de ska vi på måndag. Nu har jag alltså helg och vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag börjar bli lite less, fast inte på att sova länge. Det äger!

PUSSHEJ

Höger

Jag höll på att kvävas av en kolabit förut. Fick riktig panik och såg hur de svartnade för ögonen.
Ända tills jag kom på mig själv med att andas. Ni vet djupa panikandetag, luften kom ju ut och in. Ingen fara alltså, måste komma ihåg de nästa gång, att panikandetag är ett täcken på att luften går ner och upp som den ska.

Fast nu är min nacke kapput istället. Hade "styret" för långt ifrån mig på spinningen så jag antar att det är därför, ja i kombination med mycket dataskrivande. SKITSAMMA!

Idag har jag möblerat om mitt rum, nu känns det bra. Fick göra om min fotovägg så det är lite rörigt med väggmotiv nu. Men skrivbordet står emot fönstret och det gillar jag.

Jag vill faktiskt inte skriva mer nu!
HEJDÅRE!

Lila cykel

En lila flickcykel märket REX står och väntar på mig, på polisstationen i Norrköping.
Jag fick ett brev om det idag, att de hade något som var mitt.
50kronor skulle jag betala för att hämta ut den, o de har bara "öppet" på cykelavdelningen jämna måndagar. Hur ska det gå till?

Det är ju inte ens min cykel. Fast jag tror att den har varit i mina ägor, typ för 5år sedan. Jag har inget minne av separationen men enligt mor så såldes den vidare.

Tekniskt sätt så är det inte min cykel, men det är ändå bara jag som kan lösa ut den, för 50kronor. Jag ska klura på detta ett tag? Behöver du en lila flickcykel? Hör av dig till mig!

Run forest, run!

Såklart är det läggdags men här sitter jag. I mitt lilla studentrum som mest kan liknas vid en stor garderob/förråd där jag utan någon som helst organisation samlar mina saker. Ja, ett förråd/garderob med en säng i.
Det är bedrövligt hur fantastiskt dålig jag är på att hålla ordning. Jag kan inte sätta fingret på varför det blir sådan oordning men det räcker med att en sak är felplacerad så är hela rummet ett kaos. Att ha ett stökigt rum innebär att varje gång man städar blir det ett mega stort projekt som tar massa tid.

Imorgon ska jag städa och tvätta.

Idag däremot har jag varit ute på äventyr. En bit utanför Kalmar finns nämligen ett shoppingområde, liknande Ingelsta området i Norrköping. Mina KK, Ida och Carro var med som sällskap. Vi tog bussen, det är billigt att åka buss i Kalmar. Men det är grymt obekvämt och de körde som dårar. Sakna spårvagn!

Hansa City är den nyöppnade gallerian som har höjts till skyarna. Hah, vilket skämt. Det var pyttelitet, både Hageby-centrum och Ingelsta var större innan de byggde om (typ). Ja fast typ med massa mer klädesbutiker. Hansa City kan jämföras med IKANO-huset i Linköping, fast mindre och lite trist. Man gick liksom bara runt. Jaja, de var väll frächt.

Shoppingturen tog snart slut och vi fortsatte till grannvaruthuset IKEA. Som fattiga studenter utan bil blev det inte några bokhyllor eller soffor köpta. Men jag däremot köpte en påskorg och två nya bruna tallrikar. Vi avrundade turen med mjukglass och fick sedan springa som 3idioter till bussen. Ja, bussen går nämligen bara en gång i timmen. Vi visste inte när under timmen så egentligen hade vi tur som var så tajmade. Fast idiotfärden med två IKEA kassar och två plastbackar fick de flesta i busskön att kolla lite snett. Jag blev lite illamående på bussen, dels för att bussgubben körde assnabbt och för att jag hade sprungit med mjukglass i magen.

Resten av dagen var bara seg. Även från mitt håll, fastän jag höll mig spiknykter under hela gårdagskvällen (tillskilnad från mitt sällskap). En tur till två pizzerior gjorde susen och jag måste erkänna att hittils har ingen Pizza smakat pyton i denna småländska idyll.

Nu ska jag borsta tänderna och krypa ner i mig säng. För det är skönt!

"Ute är mörkt och kallt,

i alla husen

lyser nu överallt

det tända ljusen

Nu kommer någon där

jag vet nog vem det är

Sankta Lucia

Sankta Lucia"

Nepp, det är inte lucia, det är bara mörkt och kallt. Jag vet, för jag har varit ute idag. Jag har cyklat till Djurängen i blåsten. Förfrös öronen fastän jag hade mössa, blä! Att cykla dagen efter ett spinningpass är inget hit, inte för klena Ellen iaf.

Hade iaf observation i en första klass, det var givande och mycket inressant, jag vill verkligen bli lärare.

Nu är det snart dags för korridorens fredagsmys, vi skapar tradioner och ska baka pizza tsm.

Jag fick förresten avstämning när jag scannade på ICA idag. Min andra gång jag scannar själv (asså me mitt egna icakort) och jag får avstämning. Kvinnan på avstämmningen strulade till de lite men det skulle hon rätta till så jag slapp belastningen i ett register. Tack!

Nej du! Jag ska tända lite ljus och leta efter lämplig lucia sång på spotify!

Mamma

Ibland chockas jag lite, eller blir lite förvånad när jag ser på mig själv. Hur i helvete har jag lyckats med de här?
Jag har ju alltid varit en hemmagris och en mammagris. Jag har ju aldrig tidigare i mitt liv varit ifrån mitt hem eller min mamma så länge. O de blir längre för var dag... jag förstår inte riktigt hur det kan vara så? Fast jag har såklart mina teorier, mamma sa någonting om att är man riktigt trygg "hemma" så kan man flytta och lämna hemmet. För jag vet ju att jag har ett hem att komma hem till ifall de skulle skita sig.
Struntsamma...

Jag saknar ialla fall mamma och pappa. Framförallt mamma min bästa vän. Jag saknar att krama om henne, att prata med henne om alla mina tankar. Jag saknar mamma!
Men jag är apdålig på att höra av mig, på att bry mig. För jag distansierar mig så att jag inte ska bli gråtfärdig mitt på blanka dagen. Jag "bryr" mig inte vad som pågår, för då börjar jag sakna. Jag har det nämligen välldigt bra här nere så jag behöver inte mamma för att klara mig. Men jag skulle behöva en kram... en mamma kram.

Om två veckor ska jag åka hem... det ska bli skönt. Fast jobbigt, jag och mamma har vissa problem att komma överens dock. Fast jag älskar henne, tror det är en försenad tonårstrots... men men, jag längtar iaf.

Varnar för en pessimistisk livssyn

Gnellen is in the building.

Den här dagen alltså, den här dagen har varit tung. Fast nu är jag iof rätt glad, för nu är dagen äntlitgen slut.

Jag kan inte direkt sätta fingret på vad som varit dåligt. Men jag har insikt i vilka omkringliggande orsaker som har skapat dagen och mitt humör. Främsta orsaken är chokladabstinens, jag är faktiskt övertygad om att jag kan klara en månad utan choklad men jag började ju helt fel. Jag behöver chokladen om jag ska klara av skolan dessa två dagar. Fick godkänt från mamma så jag börjar min avhållsamhet på onsdag istället.

Jag längtar hem, jag vill sitta i mitt älskade soffhörn och kramar med mamma o pappa :) regretion kallas det (väll??), när man enligt Freud går tillbaka till barnstadiet (trygghet)försvarsmekanism när allting känns tungt!

Men jag trivs ändå rätt bra med min familj här nere i Kalmar. Ja vi är en familj nu, familjen Rockan! Vi har många projekt på gång, allt ska dokumenteras i våran facebookgrupp (the rockers). Men vi kanske borde skapa en blogg oxå?

Igår släppte vi loss iaf, det var galet roligt och i framtiden kommer även den stora allmänheten få se på våra shower live från köket. Men en så länge får ni bara se lite av vad som kan komma att bli framsidan på våra framtida album. The Rocker Ladie with Candy, Mandy, Coco and Lee!

choklad

Igår visade Kalmar upp sin allra bästa höstsida. Soligt och precis sådär kallt som det får vara. Det var helt enkelt den perfekta dagen att ströva omkring på de mysiga gatorna och fika lite på ett riktigt gamalt mysigt fik. Tur, eftersom mina kära Veroncia hälsade på.

Idag är det däremot ISKALLT och ruggigt ute, inte alls sådär härligt höstigt, tur att vi hann med de viktigaste igår.

Helgen har varit innehållsrik men nu ska jag se framåt. 1november och DAG i på min chokladfria månad. Jag är grymt sugen på en chokladbit, fan vad typiskt.