söndag

jag mår illa, jag är sur för att jag halvligger i en pinsamt stökig lägenhet och har tappat all livslust!
men just nu har jag det OKEJ??? diskuterade senast igår om hur tråkigt de är att jämt gå o må dåligt o vara deppig! Men nu ser jag ändå livet från den mörka sidan, o jag tycker att jag får de, o de går snart över hoppas jag!

Det värsta är att när jag får dessa "känslor" så behöver jag prata med någon! Synd att det inte finns någon här bara, o ja vill inte ta de på telefon. Jag vill hem, jag behöver helt enkelt min mamma för det finns INGEN annan som förstår mig i just den här speciella situation o nee ja begär inte att nån skall förstå! Jag tycker det är fel att belasta depp osv på vänner, därför har ja mamma för hemma får ja vara ledsen osv. Jag är väldigt sällan depp i skolan känns bara fjantigt jue... jag är splittrad jag vill att folk ska bry sig... men jag vill inte att nån skall bry sig bara för att de "känner" att de är deras ansvar! Den ska verkligen BRY sig!
Jag tycker att jag är en person som BRYR mig om folk, jag gillar när folk kan lita på mig och känna att jag är ett stöd.

Hursom jag har som sagt tappat livslusten... allt jävla städ + skola + trött + slutet... nee ja vill bara sova o typ strunta i att vakna imorn... SKITA i de! men då är jag ansvarlös o svag för min deprimerande sida... o de ska jag inte vara!

funderar på att skapa en ny livslust, ett projekt! som kan hålla min livslust uppe... hm en egen julkonsert?
nee men jag hoppas hoppas hoppas att de blir nåt me teatern i sommar... rykterna säger att de är nåt på gång... åh vad jag önskar att ja kan få en roll så jag får "glänsa" lr me andra ord INTE göra bort mig :D

blääääää va jobbig jag är!
jag ska bara eh
hej då