onsdag 23 januari 2008

1939

Och det var en tid för hjältar, vår kärlek var allt han tog.
Det går ett tåg mot en front, mot en bred horisont.
Med en längtan som aldrig dör...
En gång när det åter ljusnar, väntar du nånstans på mig?
Allt det onda vi drömt, det är borta och glömt,
vår värld har förändrat sig
En gång när det åter ljusnar, väntar du nån stans på mig?
Åhh då tänker jag på, dina ögon blå!
Blå som förgätmigej!
Jag ser på ett trasigt foto, någon som ler mot mig,
bilderna sa mig, allt som finns kvar här.
Drömmen att träffa dig!
En gång när det åter ljusnar, väntar du nånstand på mig?
Allt det onda vi drömt, det är borta och glömt,
vår värld har förändrat sig.
En gång när de åter ljusnar, väntar du nånstans på mig?
Åhh då tänker jag på dina ögon blå!
Blå som förgätmigej!
hittade ett litet klipp på youtube, från den bästa filmen med den bästa låten!

3 kommentarer:

Anonym sa...

hejsan

Anonym sa...

En bra låt! Den har jag sjungit på en jazzkväll!:)

Anonym sa...

Vår tid, var en tid för hjältar, vår kärlek var allt för skör
Det går ett tåg mot en front, mot en blek horisont.
Med en längtan som aldrig dör.

En gång när det åter ljusnar, väntar du nånstans på mig?
Allt det onda vi drömt, det är borta och glömt,
vår värld har förändrat sig.
En gång när det åter ljusnar, väntar du nånstans på mig?
Och då tänker jag på, dina ögon blå;
blå som förgätmigej!
Jag ser på ett trasigt foto, någon som ler mot mig,
bilden jag sparde, allt som finns kvar och
drömmen att träffa dig!
En gång när det åter ljusnar, väntar du nånstans på mig?
Allt det onda vi drömt, det är borta och glömt,
vår värld har förändrat sig.
En gång när de åter ljusnar, väntar du nånstans på mig?
Och då tänker jag på dina ögon blå;
blå som förgätmigej!