...Ellen

Åh just nu önskar jag att jag vore liten, så liten att jag fick sova mellen mamma o pappa! Där är man liksom som tryggast, mellan de två som jag vet aldrig kommer sluta älska mig, som jag VET skulle göra allt för att skydda mig!
Men det fungerar ju inte, sängen är helt enkelt för smal! Igentligen finns det inget otryggt som jag måste skyddas ifrån, men jag vill ändå vara ett barn! Jag vill liksom skyddas ifrån världen o ha allting framför mig! Men de går inte, nu är jag liksom mitt i världen o allt ansvar ligger på MIG! Hur fan tänker man när man myndigförklarar 18åringar? Jag är inte redo att vara "vuxen", vilka jävla puckon, förstår de inte att jag behöver mina föräldrar eller? Nej jag får klara mig själv, sova själv!