...Ellen

Nej, allt är inte bra! Min farbror är fortfarande dålig, o vi vet inte alls åt vilken håll det kommer gå. Han bara sover och sover. Jag liksom glömmer hur det är, att han är dålig alltså. Jag låter vardagen flyta på och uppskattar allt omkring mig. Men så påmins man, att ingenting händer, all oro liksom bubblar fram. Hela den här situatuionen runt hans insjuknande är så tragiskt. Det måste gå bra liksom, men varför händer inget? nee ja är inte insatt. Men när det väl kommer upp knyter det sig i magen, FAN!
SUCK!

Idag börjar jag typ 15.15... men körlektion 11.00, snacka om lugn dag :P fast jag borde plugga, meen vem vill de?
Hejd!