...Ellen

Åhåhåhåhå, Moulin Rouge! Jag älskar helt enkelt den filmen, men jag klarar ju för tusan inte sorgliga slut. Det bara går inte, nu äre slutet och Christian o Satine återförenas i sin sång o snart bryter vapenstriden ut. Åhhh! Första gången jag såg den grät jag så att de blev översvämning på mitt rum. Jag minns de så väl, jag satt i min dåvarande (men nu skrotade) gröna sacko säck med min STORA musse pigg filt runt mig... jag bara grät o grät och mamma förstod inte varför jag var så olycklig. Ja du den filmen ger många minnen. Som den gången jag och Alex såg den och försökte få till de sentimentala o gråtiga när hon börjar harkla sig på ett opassande vis så hela stämningen förstördes. Jaa du...
Jag ska hålla tillbaka tårarna tillbaka, men de är inte lätt! Strax ska jag göra mig iordning för att sova i min SkönSköna säng!

Hejdå!

*snyft*