Ångest för 457gången, minst

Åh där damp ångesten ner som ett brev på posten...
en Lördag kväll fylld med framtid & plugg ångest!

Hela dagen har jag mer eller mindre försökt få grepp om min framtid, allt går så rasande fort och jag vill liksom vara berädd på landningen. HJÄLP! Alla de där studentkatalogerna jag plockade på mig ger inget tydligt svar som jag hoppats på. Varför står de inte: "här Ellen, här ska du vara". Ja & sen påmins man om livet innan framtiden, studenten. Och hur hela min ekonomi kommer sättas på prov, när mössor ska betalas o hela andra tjotaballeten... MÅL: de får inte kosta mer än körkortet :P

Kan dela upp ångesten i lite tydligare bitar:

• Framtidsångest: Som nämndes ovan, jag ska tydligen snart agera vuxen o flytta hemmifrån o skaffa ett yrke där man blir arbetslös? Jag vill helt enkelt inte ta steget att välja!
• Pluggångest: tillskilnad från "framtidsångesten" så ligger pluggångesten mer i tiden, typ imorgon, nästa vecka. Ett projektarbete som ramlat ur tankarna! Engelska som visst ska vara klar snart (underprijoriteras). ETT JÄVLA SH/HI C uppdrag som jag än en gång känner håller på att spåra ut, eller inte spårar alls. BLÄÄÄÄ
• Mössångest: Eller okej, de är väll inte så ångest fyllt. Mest priset som gör en påmind om att de kommer att bli dyrare. Jag kommer väll ha råd, men kommer jag bli lyckligare?
• Balklänningsångest: Den är i sig uppdelat i flera panikstadier. 1. Kommer jag bli klar i tid? 2. Vad/vem/hur ska den sys/se ut?? Jag kanske måste på allvar komma igång. Det ska vara grön och ha någon form av axelband.

Så, nu med all typ av ångest blir det lätt som en plätt att sova. SUCK!

Aja jag har tiden att göra allt jag behöver. Men jag är världssämst i historien på att ta vara på den...