På väg till andra sidan

Nu lever man lite på eftersmaken från studenten. Jag har med andra ord ännu inte tagit tag i mitt "nya liv" utan ler så glatt vid minnerna av den härliga studenttiden som nu är ÖVER.
Jag har ältat denna stora händelse med att ladda upp massa foton.

Sorgligt är att de fortfarande bara kommer i vågor, asså innebörden av vad studenten stod för. Det kommer till mig på natten... jag ville faktiskt aldrig sluta skolan ju. Jag vill bara vara på kunskap för kunskaps skull (INTE REKTORNS). Jag vill fortsätta att ha PH varje vecka, prata strunt och reflektera över mitt konstiga beteende hos Claes. Kan man inte få fortsätta med de?

Jag har insett att jag älskar att lära mig, fylla skallen med kunskap och att förstå. Dock gillar jag inte att behöva bevis allt jag lärt mig, ja menar det är tydligt att jag misslyckas först när de ska ner på papper. Jag stod inte i värmekyrkan med topp betygen men jag kan ge mig fan på att jag är den som kommer ihåg och kan mest. SÅ DET SÅ!

Eh va fan? Nu sitter jag ju här sent på kvällskvisten och ältar skolan iaf...
Jag som vetat mest av alla att de kommer bli tomt och att tiden efter studenten blir en chock. Jag har ju för fan haft ångest hela våren inför den här stunden och ändå sitter jag här? BLÄÄH


Jag behöver nog hitta på något, det är ca 2 veckor kvar tills vi börjar repa igen, snygga-arbetskillen har inte ringt och gett mig nåt besked.

vänner? nån som vill leka?
detta håller på att urarta till en klassisk ellen-sommar, ensam hemma i skogen. Ah Landet SUGER!