Även solen har fläckar

En traumatisk, men framförallt pinsam dag. Kan hända att jag körde med en hastigheten som inte var klok med tanke på vägens utformning. Det riktigt korkade var att jag inte bromsade o bara stannade när jag fick möte, nee självklart trodde ja att de räckte att veja lite, dumma smala väg. Vips var vi i diket och mina passagerare tvingades klättra ur. "Mötet" gav mig först en uppmaning om "de där gick lite väl fort va" (fick skämmas lite alltså). Men sen hjälpte de till med bogserlina att dra upp bilen. Personerna råkade vara bekanta och kopplade snabbt ihop de med att jag körde mammas bil. PINSAMT!
Som sagt, säga vad man vill, jag har väll lärt mig en hel del. Men känslan som bor kvar är inte rädsla eller panik. Känslan är bara PINSAMT!
mamma är aningens skeptisk till att låna ut bilen till mig, synd. Jag som hade sånt flyt!!!


Nu sitter jag i våran lilla fina röda villa, aka BASTUN. Man kan ju tro att det åtminstone ska vara svalkande inomhus när värmen är olidlig utanför. Ne men inte vårat hus, all värme går in och blir kvar. Vi har nätfönster i men de är helt hopplöst, jag svettas som en gris klockan 23.12. Ute är de 16 grader inne är det 25 grader!!!
Jag har iaf paxat ett nätfönster till mitt rum, för i natten som var höll jag på att dö av värmeslag. Kom på att de kanske inte är så smart me nätfönstret, jag brukar vakna täppt när naturen helt plötsligt kommer så nära.

Nu ska jag ta en dusch för att svalka mig, livet på landet är plågsamt!