Framtidsångest igen...

Jag sitter här med fruktansvärd framtidsångest. Trodde att jag passerat den fasen nu.
Jag vill inte lämna där jag är nu men jag vill samtidigt vara klar med all introduktion i mitt nya liv, för jag tvivlar inte på att de kommer bra. Men jag vet inte om jag vill påbörja det, jag vet inte om jag kan lära mig leva ett totalt nytt liv. Jag vet inte om jag vågar o vill? Så himla jobbigt att ta sig igenom allt ensam.

Jag önskar att när nästa vecka är över så kan jag förflyttas till typ oktober, då bör jag vara invan i mitt nya vuxna liv. Jag känner verkligen inget sug för att uppleva allt nytt, jag vill ha rutin.

Augusti kommer bli plågsam på så många sätt, JAG VILL VERKLIGEN inte genomleva alla oro och osäkerhet. Kan ingen förstå? Vart fan är alla...?????