Det är trots allt ingen dans på rosor, amatörteater är svårt och jag kämpar emellanåt som ett svin. Just dagens repetion var lite jobbig.
Det är svårt att vara i en ny ensambel, att vara ung och trots allt rätt oerfaren inom teater världen. Jag har lämnat en bubbla där jag har vetat min plats.
Jag kämpar med att ta kritik. Men det är svårt! Ibland känns de som att jag inte förtjänar att vara där, att jag är för dålig... (säkert bara inbillning) Idag var en sån dag, varför kan jag inte någon gång få höra att jag är lite duktig, att jag gjorde någonting rätt?
Men faktum är att jag blir triggad, inte likt mig. Men satan vad jag vill bevisa hur bra jag kan vara! Imorgon ska jag visa hur mycket jag kämpar, att jag kan så mycke mer.
Ja, just ikväll känner jag mig ensam, ouppskattad och lite ledsen. Men med lite distans, det mesta är trots allt underbart. Jag lär känna underbara människor och får mig en hel del skratt... jag är bara inte van att vara i underläge.
Tack o gonatt!
onsdag 8 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar