I don't wanna talk

en mulen höstdag i maj. Det är inte grönt & skönt, det är grått & vått.
Fram med halsduk mössa och underbyxor,
ingen sol, inget ljus.

Vintern var mörk, kall och jobbig men då kunde man se fram emot våren och sommaren. Årstider är charmigt, jag gillar det. Men ska årstidernas betydelse fylla sitt syfte så kan de inte hålla på att vara höst när det ska vara vår.

All våryra har stannat av, ingen orkar trotsa kylan, ingen orkar! Jag orkar inte.

Jag har ledigt i princip 2veckor och kommer bli skvatt galen av att bara gå omrking här. Jag skulle aldrig vilja överge våren i Kalmar, men nu? Jag står inte ut en höst i Kalmar förens sommaren passerat. Jag tänker fly hem till mor och far. Säkerligen lika tråkigt där, men en vecka med miljöombyte. Nej jag vet inte, men pappa fyller ju år och jag behöver fixa tonarten till sommarens sånger.

Jag håller på att gå ner mig i djupa dumma tankar...