Vildmarksliv

I ca 50min låg jag på golvet, mitt i huset på en hög med kläder som var påväg till tvättrummet. Jag var inte på något sätt rädd, jag var VETTSKRÄMD. Åska råkar vara en av mina mångamånga fobier, och det råkar vara så att jag har lite svårt att hantera den när jag är ensam hemma mitt i skogen. Så jag la mig på golvet där jag kände mig trygg. Inte i min säng, nej för den är ju vägg i vägg med husväggen och med tanke på hur mycket det regnade (och därav blev niagarafall i stuprännerna) ville jag komma långt från fönstren. Så jag låg där, och hörde hur skogen förvandlades till havsbotten.

Otroligt mycket regn, något jag alltid blir faccinerad av. Så när jag var säker på att åskan passerat vågade jag mig upp från golvet och försökte fånga regnet på bild. Men det går ju inte, så jag försökte filma. Men det gick inte heller bra, eller jo men det var ju inte som att uppleva det i verkligheten. Fast o andra sidan, när jag tänkte efter så har väll alla varit med om regn. Nu har jag iaf besvärat mig med att lägga upp filmen. Man behöver inte se på den.


Nej nu ska tjejen med för mycket fritid ta en kvällsdusch och sen försöka sova. Imorgon måste jag upp sådär äckelpäckeltidigt bara för att följa med mamma in till stan när hon ska jobba. Hate it!

4dagar!