...Ellen

Jidder, jidder, jidder!
jag ska inte använda min blogg till att försöka få mitt liv att framstå som nånting det inte är. De tycker jag inte att jag gör heller. Ärlighet, där har vi det sanna ordet som skulle kunna göra våran värld till både en skönare och tråkigare plats.
Men min plats på jorden, mja inte särskilt händelserik... okej det händer säkert mer saker runt omkring mig än vad jag tänker på. Men just nu, ikväll... här! På min plats i soffan... här händer INGET! Det är sådär med mitt liv i helhet, alltså händelsefattigt... hobbies o sånt som tar upp min vardag är de ont om (oftast). Jag är typ inte en sån person folk dras till pga mitt genuina intresse o spännande liv. Nee, jag är rätt alldalig.

Men så kommer de där veckorna i mitt liv, den där perioden. Där jag går in och blir mitt sanna jag. Den Ellen jag älskar att vara och som jag känner mig lite stolt över. Om en vecka o 3dar börjar den perioden i mitt liv igen. Teatern sätter igång! Det kanske är för svårat att försöka förklara och be andra människor att förstå de magiska. Men de är det, magiskt alltså. Jag mår helt enkelt bara så JÄVLA bra av att stå på scenen. Jag är duktig, jag får höra att jag är det. Får beröm, det är de jag kan. Men perioderna i mitt liv när jag INTE dansar, sjunger eller spelar teater... då glöms de bort. Det där ruset av självförtroende och känslan av att hitta sin plats på jorden den är underbar.
Jag önskar mest av allt på jorden att jag fick syssla med de hela mitt liv, men mja jag är realist. ProffsigAmatör teater, ja de kanske är så långt jag kommer... men det är alltid något. Att bli en stor skådespelare, dansare eller sångare... haha nej nej. Men om man slår ihop de liksom, o jag får göra de jag är bra på, lite av varje... sådär lagom mycke dans, sång o teater, då jäklar kan jag. O de är det jag vill.

Och nu väntar jag bara, sitter som i dvala o bara hoppas hoppas hoppas att veckorna går snabbt så vi får börja någongång. Med repitioner i regn o stekande hetta. Men nerviga pirrigga magar inför premiären och föreställningarna. Gemenskapen med alla som känner som jag... glada amatörer, som tar sin roll på blodigaste allvar!

Suck... ibland är jag kanske bara en drömmare!